Tyra

Idag bestämde jag mig för att dra ett lååångt korvspår. Jag planerade först hur jag och Tyra skulle gå innan hon skulle börja med att söka upp korven. Det blev då att jag började dra spåret längst bort i skogsdungen som ligger intill fotbollsmattan. Tanken var att vi skulle ha kastat frisbee på fotbollsmattan innan vi började spåret, men där var det barn som åkte pulka, så då fick jag ändra mina planer. Jag drog spåret från den skogsdungen till den andra för att sedan avsluta spåret på baksidan. Det var inte så slingrigt spår, men eftersom det ska över några ställen där många människor och hundar går så blir det svårt ändå. Plus att det var långt.

När jag kom tillbaka till lägenheten för att hämta henne så var hon uppe i varv och vi började med att gå ut på framsidan för att hon inte skulle få en chans att börja spåra korven. Hon visste ju självklart att det var korvspår på g. Vi gick en väg vi inte brukar gå och sen kom vi ut på en stor gräsmatta där vi kastade lite frisbee. På vägen mellan den mattan och den första skogsdungen hade jag henne lös för att låta henne springa av sig och för att öva på "stanna" och inkallning. Hon var superduktig de gånger jag behövde använda kommandona då vi vid ett tillfälle mötte en man med en barnvagn på vägen.

Sen så började vi spåret. Hon kom av sig lite i den första dungen och genade över så att hon missade en del av spåret men var ändå rätt. Sen gick det i en rasande fart och de gånger hon tappade spåret så stannade jag och hon kollade på mig, jag lät henne försöka hitta det själv och de gånger hon misslyckades så ropade jag på henne och pekade var spåret fortsatte och hon sprang fort som ögat igen.

Jag börjar misstänka att hon även tar stor hjälp av våra fotspår när vi drar spår av den här typen. Nu när det är vinter och snö så ser vi ju även extra tydligt var vi sjäva har gått.

Vi firade jul i Småland tillsammans med min sambos familj. Hans lillasyster har en hund, Buddha, som är en blandning mellan Engelsk Bullbdog och Amerikansk Bulldog. De har lekt jättebra och vi har även tagit tillfälle i akt att öva "stanna" och inkallning vid lek ute. Det har gått väldigt bra, men Tyra måste bli bättre på att komma vid inkallning ute när hon hittar något som är intressant. Just nu verkar hon tycka att harpluttar är det mest intressantaste som finns och att det då inte är lika kul att springa till mamma/pappa när de ropar. Men vi jobbar på det och använder oss av olika taktiker. Jag funderar på att köpa en lång spårlina och tänker använda den vid spår och för att öva inkallning.

Igår firade vi jul med min familj ute på landet och där provade jag och Tyra att åka spark. Det var jättekul, men vi måste skaffa ett riktigt dragsele till henne.

Idag gick jag och Tyra till hundgården och först var vi där själva. Då passade jag på att kalla in henne när hon stod och skällde på några barn som åkte pulka utanför hagen. Hon är lite osäker med barn och pulkor. Så jag kallade in henne när hon stod och skällde och det gick relativ bra. Sen övade vi på att "gå under" de största däcken i hagen. Vi körde 3:gånger per däck och jag använde kommando, frolic och klicker. Hon var superduktig. Efter det kom det äntligen några vänner så hon fick leka.

Idag hade vi bestämt oss för en långpromenad. Jag, sambon och Tyra. Eftersom det har börjat smälta ute så skulle det fungera att ta med min cykel med cykelkärran. Det vi skulle göra var att gå till stadsbiblioteket, högskolebiblioteket och till en kiosk där vi skulle hämta ut min och Tyras julklapp som vi fått av min mamma, hennes särbo och min mormor. Det är en ny cykelkärra med kapell. Eftersom Tyra inte har åkt i sin älskade cykelkärra på några månader så ville hon börja med att åka den, en bra bit. Sen fick hon gå lös en bit och sen gick hon bredvid cykelekipaget. Inne på stadsbibblan så lånade jag en hel hög med hundböcker, sök, aktivering, klicker och Flatcoated Retriever boken. Det är tredje gången som jag lånar Flatcoated Retriever boken nu. Vi var även en sväng ner på stan för att min sambo ville in till Stadium. Då var jag och Tyra kvar ute och väntade. Sen gick vi mot högskolan. Efter det gick vi och hämtade ut hennes nya cykelkärra som är i ett stort paket och väger 14.5kg. Vi la paketet i cykelkärran och efter ett tag så orkade inte Tyra gå mer och ville åka i sin kärra, som oturlig nog var upptagen, det är första gången. Men vi lyckades få plats med både det stora paket och Tyra. Vi var ute i sammanlagt 2 timmar.

Senare på kvällen så har Tyra fått söka lite ute, söka Kong och mig inne och även apporterat sin gula dummy. Nu är hon supertrött och ligger bredvid mig på golvet och sover.

Tyra bara älskar snön. Snön i sig själv är tillräckligt intressant och busig tycker Tyra. Häromdagen när hon och jag var ute på forbollsmattan skulle jag släppa henne lös, som vi brukar, jag hade med mig klickern och en låda med frolicbitar. Jag släppte Tyra lös och var beredd att plocka upp klickern ur jackfickan för att klicka henne när hon ska stanna eller vid inkallning. Men konstig nog hittade jag inte klickern i fickan. Tänkte väl att jag hade glömt den hemma. När vi kom hem igen fanns inte klickern någonstans. Jag kunde inte släppa tanken på var den kunde ha tagit vägen. Min bästa idé var att jag måste ha tappat den då jag plockade upp godislådan på fotbollsmattan. Min sambo kom hem och vi tre gick ut för att leta efter den. Det hade nu blivit mörkt ute och vi var utrustade med en bra ficklampa och Tyra. Vi bad henne söka från början av promenaden. Hon sprang runt och nosade i backen och busade med snön och pinnar hon hittade på vägen. Den här gången var det ju inget hon själv skulle äta upp när hon hittade det. Väl ute på fotbollsmattan igen började hon krångla lite och hugga efter vantar och halsdukar. Då blev hon tillrättavisad och en sekund efter det så hade hon nosen i backen och stod helt stilla. Där var klickern ju!! Vi berömde henne glatt och länge och hon fick alla godisar vi hade i lådan. Hon hade äntligen fått visa att hon kan söka även vid skarpt läge och efter något som hon aldrig tidigare har blivit ombedd att söka upp.

Så det vi har gjort idag är att slänga ut min sambos fingervantar i en klump på baksidan där vi i vanliga fall brukar söka godisbitar som är utlagda på stenar, bord, ja lite överallt. Vi gick en promenad och sen när vi var framme vid huset igen så bad vi henne att söka, utan att först sätta henne ner. Hon gick rakt fram till vantarna, jag klickade så fort hon nuddade vid dem och sen hejjade vi in henne. När hon lämnade av vantarna till min sambo klickade jag igen och berömde och gav några frolicbitar. Det här är verkligen jättekul att se och vi kommer att fortsätta med det.

I vår när det blir lite varmare så ska vi prova att ha med katterna i söket, att hon ska söka upp dem ute. Spännande!

Idag tog vi med Tyra ut på en tur med apportering av hennes gula dummy och spårning av en korv som var dragen i den ena skogsdungen. Det är första gången vi drar ett spår i snön. Apporteringen gick rätt bra och korvspårningen gick också rätt bra.

Påväg hem hade vi henne lös och övade på "stanna". Vi sa det till henne när vi tyckte att hon var för långt fram. Vi sa "stanna" och klickade när hon stod helt stilla sen gick vi fram till henne (ca 5 meter) och gav hennes frolic som belöning. Det känns väldigt bra att detta kommandot börjar sitta. Eftersom det inte är någon utställning att öva inför så har vi "stanna" som det kommandot vi övar mest på just nu.

Inne har vi sökt med hennes Kong. Hon blir ombedd att sätta sig i hallen, får då ett "klick" och sen kommandot "sitt kvar" så går jag iväg och gömmer Kongen i ett utav rummen och kommer sedan tillbaka och säger "sök". Hon tyckte att det var riktigt roligt och jag känner att det är dags att börja söka något som man inte kan äta. Eftersom Kongen luktar ganska mycket så är den relativt lätthittad och den är fortfarande hennes favoritleksak.

Igår åkte jag, Tyra och Mimmi (min äldsta lillasyster) till Strängnäs för att gå på hundutställning. Den var i ett ridhus så det var väldigt kallt. Tyra hade med sig sitt fodrade regntäcke och sitt supervarma Hurtta vintertäcke, så henne gick det ingen nöd på. Flattar var de första ut i ring 3 kl 9 och eftersom Tyra var den enda flatten i valpklass 6-9 månader så var vi först ut, själva, igen. Hon var superduktig på att visa upp sig och blev BIR valp och fick HP. Vilket betyder att vi fick gå vidare till gruppfinal för valpar i grupp 8. Den var ca kl 13 så det blev några timmars väntande.

Tyra var jätteduktig hela dagen fast det var långtråkigt, mycket människor, mycket hundar osv. När hon väl hade lagt sig tillrätta på filten och vi trodde att det skulle vara bedömning på två raser till innan det var dags för final, var det bara att vakna igen. De hundarna verkade inte vara på plats. Eftersom flattarna blev bedömda i en annan ring mot de andra i grupp 8 så var finaldomaren tvungen att kolla igenom Tyra innan det var dags för alla att springa ett varv. Tyra tyckte att det var jättekul att hälsa på en ny människa, och när hon är trött är det ju inte så lätt att känna igenom henne. Vi blev avtackade efter att vi hade sprungit ett varv med de andra i finalen.

Helt ärligt så var det väldigt skönt att få åka hem. För både jag och Mimmi tyckte att det var för kallt och vi var båda jättehungriga. Tyra sov hela bilresan hem.

Nästa utställning blir nog i slutet av april här i Västerås.